Det var med ett stort leende på läpparna som Conrad Lugauer lämnade Bergsåkers stallbacke under lördagskvällen. Det blev lite mat med personalen i Sundsvall och sedan resa med hästtransporten för övernattningen i Stockholm. I dag flög sedan Lugauer hem till Malmö med en erfarenhet rikare.
– Jag började fundera över att starta på Bergsåker i mitten av förra veckan. Det var framförallt med tanke på Ferrari Sisu, att han behövde fler startpoäng för att kunna komma med i Sylvesterloppet på Axevalla under nyårsafton.
Du var inte orolig över att det kunde bli väldigt vintriga förhållanden på Bergsåker?
– Ibland måste man våga för att vinna. Många pratade om vinterskor på förhand men jag följde väderleksrapporterna under veckan och där såg det ganska bra ut. Jag var också själv ut och kontrollerade banan när jag kom till Bergsåker och bedömde då att det skulle gå att köra utan brodd.
Lugauer kände sig lite extra nöjd över sitt beslut att stå över brodden.
– I värmningen fick jag ytterligare en indikation på att det skulle fungera fint utan vinterskor. Jag är faktiskt lite stolt över den här biten och jag är inte helt novis när det kommer till tävling under vinterförhållanden. Hemma i Tyskland kunde man också ibland ställas inför sådana här utmaningar.
En bra känsla
Jägersrotränaren kom också till Bergsåker med en bra känsla. Detta eftersom han tidigare vunnit på den banan.
– Jag tror även att jag varit trea-fyra i något Breeders Crown-lopp tidigare på Bergsåker.
Nu var det i första hand Hilda Zonetts lopp (gulddivisionsförsök, V75-5) över lång distans som gällde för den forne derbytvåan Ferrari Sisu (e. Djali Boko). Det krävdes en tätplacering för att försäkra sig om en plats i Sylvesterloppet och visst blev det också så. Till och med seger. Varvet från mål satt Conrad Lugauer sist invändigt för att sedan backa sig ut och ta rygg på Milliondollarrhyme i tredjespår sista 500. Efter en avslutande 1.10-runda avgjorde ekipaget trots långsamma 1.15,1 första 1.500 i ledningen för Pinto Bob (trea).
– Efter 500 meter tänkte jag att det aldrig skulle kunna gå med tanke på det låga tempot. Jag vet faktiskt inte hur Ferrari löste den här uppgiften, för vi hade så otroligt långt fram fortfarande i sista kurvan. Mitt på upploppet kändes det plötsligt hanterbart och till slut vann vi lätt. Hästen går alltid lysande till slut och visade det igen.
Jägersrotränaren vilade i ett lopp och sedan åkte han ut med Laradja Vrijthout (e. Maharajah). Den sjuårige valacken kom med en mindre bra insats från STL-omgången på hemmaplan den 19 november, men då handlade det om bakspår och medeldistans.
– Jag har nog aldrig tidigare haft en häst som är så brutalt gynnad av kortlopp och spets som Laradja Vrijthout. Nu hade vi spår långt ut bakom vingen och jag tvingades verkligen köra mig till täten.
Jo, det kostade 1.07,9 första 500 och 1.10,2 det inledande varvet för Lugauers del. Väl där framme valde han att inte pulla upp något, utan istället låta hästen gå hela vägen.
– Laradja Vrijthout verkar trivas bäst med sådana här tuffa upplägg, han klarar det över kort distans. Samtidigt bjuder vi inte heller in motståndarna när tempot hålls uppe hela vägen.
Stark sluttid
I mål landade Laradja Vrijthout på 1.10,7a/1640 meter, en väldigt bra notering i december på Bergsåker i fem graders kyla.
– Han är en supersprinter som alltid blir svår att knäcka från ledningen. Det här var kanske bästa insatsen hittills men hästen har svarat för starka prestationer under i princip varje månad sedan han startade året i mars.
Hur ser den närmaste framtiden ut?
– Han är nu klar för guldfinalen på Solvalla annandag jul, men eftersom den går över medeldistans känns det inte så jätteintressant. Förmodligen så gör vi bokslut nu och siktar på nästa år istället.
Hur bra kan det bli 2023?
– Jag vill inte sätta upp för höga mål, då är det lätt att bli besviken. Jag är i första hand nöjd om vi kan få Laradja Vrijthout i samma författning som i år för då vet jag att han hävdar sig bra. Och om hästen utvecklas ännu lite mera så blir det förstås intressant.
Conrad Lugauer lämnade Bergsåker som en mycket nöjd tränare och kusk. Men han såg också dubbelsegern i ett lite bredare perspektiv.
– Det är roligt för hela Jägersro med sådana här framgångar. Konkurrensen nere hos oss är knivskarp och våra hästar är så bra att de kan åka och tävla över i stort sett hela världen. Det visade sig den här gången på Bergsåker.
/Travronden
Samtidigt var Lugauer också mitt i segersnacket väldigt ödmjuk.
– Det är en sak att ha bra chanser på förhand, en helt annan att också vinna. Det här blev dock en fantastisk travdag.
